Jaha...
Det är snart första maj! Första MAJ! Det är helt sjukt vad tiden flyger förbi. Det är nästan så att man önskar att man hade lite extra tid i bakfickan. Men tyvärr så hade jag inte det kollade nyss.
Det känns bra att min hög av skolarbeten börjar minska men jag väntar bara på att någon megastor uppgift ska komma ner dimpande på bordet. Håller tummarna att så inte är fallet.
Men allt är nästan klart för studenten i alla fall. Har bara skor till balkläningen kvar sen är det förstås skicka ut inbjudan, men det skulle vara lättare om man kunde få tiderna från skolan, men det lär ta sin tid.
Jag ska nu ge mig på yttligare ett arbete och se hur det går, har lite sömnbrist. Men det är bara att bita ihop!
Tänkte bjuda på en bild på mig som en liten knatt
Skola, jobb och drömmar!
Man känner att det är vår och om det inte är för den underbara värmen, så är det för allt som är på gång!
Skolan är det inte speciellt lungt i just nu, har satt upp som mål att allt ska vara inlämnat nästa vecka så jag ska slippa stressa. Jag hoppas att min planering håller så att jag kan njuta av maj månad. Det är sjukt hur tiden bara försvinner. På lördag så är det valborg och det betyder beppe här i Nyköping. Det är en liten student tratition vi har då man sätter på sig en beppemössa (vit fiskemössa) umgås med klassen sen sammlas alla studenter på stan skriver på varandras mösser och efter det är det vandring till valborgs brasan. (Sen är det saft i stora lass) Det kommer bli jätte kul!
Dock så förstör valborg min försök att få klart allt i skolan, men det får man ta!
Fick ett glatt besked i posten, eller jag viste redan om det. Jag fick i alla fall mitt anställnings avtal så jag kan äntligen få lite pengar att leva på i sommar. Men självklart så kommer lite hamna på sparkontot så man kan ha lite att leva på i USA, blir att leva snålt i sommar, men det blir nog inga problem...eller?
Ne nu verkar det som det bara är ett papper att fylla i från argenturen, hade missat det. Ska bara skriva på att jag förstår att jag ska betala och att jag inte kommer få någon bonus när jag slutar. Sen borde allt var klart. Äntligen!
Kramis
Sandra
Idag klickade jag på knappen!
Ojdå, idag så klickade jag på den lilla knappen på min au pair in america sida. Det var lite läskigt men nu är hela ansökan klar. Till och med videon! Det var ingen lätt kamp.
- Jag fick filma om allt! Det blev en ytte pytte liten panik attack eftersom jag inte kunde flamsa bort det som jag brukar. Det är jobbigt och vara seriös framför kameran! (Tack Anna-karin för hjälpen som kamera hållere och pepp talkare)
- Jag la in allt i datorn utan problem
- Klippningen, och jag säger de! Okej om jag jämför med förra gången så var det inte så mycket att klippa med tanke på att det var noll flams, men ändå.
- Sen kom det som tog timmar. Att försöka få det i rätt filformat. Jag vet inte hur många gånger jag svor över datorn och alla klipp program. Jag ringde till och med min morbror halft desperat och bad om hjälp.
- Till sist klarade jag att ändra filformat och ladda up på min sida efter fyra timmars försök!
Lätt det var det inte! Men nu är allt klart jag har nu skickat i väg ansökan och det ända jag behöver vänta på nu är ett godkännade av kontoret i Sverige och ett av huvudkontoret i London. Sen är det tid för intejuvn och sen är processen förhoppningsvis igång.
Vem vet snart kanske jag kan få en värd familj. Det är helt sjukt att jag gör det här! Känns verkligen overkligt. Jag har svårt att sätta mig in i allt, men det slår mig nog när första familjen ringer.
Jag har försökt att sätta mig in i allt genom att läsa olika au pair bloggar och det har hjälp och gjort mig säkrare i mitt val att göra det här. För jag ska inte ljuga för er, jag har faktiskt undrat (ursäkta språket) vad Fan det är som jag håller på med! Jag är inte riktigt jävla klok som bara ska dra från lilla kalla Sverige, till ett land sjukt långt borta! I ett helt jävla år! Jag är inte klok!
Men jag vill så gärna, det kommer bli så spännade, läskigt och helt nytt.
Självklart så finns faktan:
Ja, jag kommer sakna min familj
Ja, jag kommer sakna mina vänner
Ja, jag kommer längta efter riktig svensk husmanskost
Ja, jag kommer antagligen gråta ett flertal gånger för att jag vill hem eller för att jag känner mig ensam.
Men det kommer förhoppningsvis att vara en så liten del av mitt år där. För jag vet mycket gott och väl att det är min tankeställning som bestämmer hur jag kommer att må, hur jag kommer att trivas. Många aspekter spelar självklart in men i slutändan så är det mitt tankesätt som kommer avgöra.
Det kommer bli läskigt men det kommer bli det på ett bra sätt.
Snart vet vi, snat vet JAG hur min framtid ser ut.
Förhoppningsvis så går allt mer eller mindre på räls.
I will keep you posted
Kram
Sandra
Det är inte klokt!
Jag har börjat inse det nu, jag var inne på min onlinesida för min au pair ansökan och såg att allt utom videon på mig, var klart och godkänt. Jag har haft jätte stora problem med att ladda upp videon så nu ser det ut som att jag får göra om den. Men då kanske den blir lite bättre än den jag gjorde sist, för den var...ja, dålig! Jag har problem att vara seriös framför en kamera, får skärpa till mig. Men det är inte lätt att prata in i en kamera man känner sig lite som en idiot om jag ska vara ärlig. Men, men, det är bara att göra det.
Jag har i alla fall varit på min hälsoundersökning förra veckan och allt gick toppen så den är nu klar, det var väll den man var lite orolig för. Vem vet tänk om läkaren skulle säga: "ne du är i så du är i så dålig hälsa att du inte kan åka" Inte för att det var en chans att det skulle hända, men man skrämmer upp sig själv ibland.
Så snart är det tid att få ansökan iväg skickad och hoppas att det går relativt snabbt med att den ska få godkännande och att få en tid för en personlig interjuv.
Sen så kommer den läskiga matchings perioden. Jag hoppas ändå att jag kommer få en familj rätt snabbt, så att det blir klart och man vet vad som väntar än. Fast det får ta den tiden det tar, det måste kännas bra jag ska bo med dem i ett år så det måste klicka. Sen så kanske det inte blir detsamma att prata med dem över skape och mail som när man träffar dem på riktigt, men det får man ta då. Men om jag så måste gå igenom femtio familjer (vilket vi inte hoppas ska behövas) så ska jag göra det, jag vill att allt ska kännas bra när jag åker. Eller i alla fall familjen ska kännas rätt.
Det känns i alla fall väldigt overkligt att jag ska ge mig in i det här. Jag har drömt om det, pratat om det och önskat att jag skulle våga göra det. Jag är väldigt stolt över mig själv att jag följer en av mina drömmar. Och det känns så bra så att jag vill uppmuntra alla att följa sin dröm. Det är alltid värt ett försök, kanske till och med två.
Jag kommer uppdatera så fort det händer något "stort" när jag har kommit någonstans i processen. Då ska ni få reda på det. Det här känns helt otroligt kul men läskigt!
Tänk jag ska till USA!
Ha det bra!
kram
Sandra
Sommar jobb och jobbig ansökan
Hej
Idag fick jag reda på att jag har fått sommar jobb inom hemtjänsten, vilket kommer bli jätte kul. Känns riktigt skönt att man får jobbet på den först arbetsintevjuven man någonsin har varit på. Det kommer i alla fall vara skönt att ha lite pengar att leva på i sommar, det är ju 8.00-16.00 jobb men det gör inte mig något. Jag tycker att det är kul och jobba med äldre så kvällar och helger har jag inget i mot att jobba. Sen vet jag inte hur mycket jag kommer att tjäna men sånt kan man ta lite senare.
Nu håller jag i alla fall på med min au pair ansökan, det känns som den aldrig kommer ta slut. De är så petiga vilket är lite jobbigt men skönt, då vet man att de är en seriös agentur och att de verkligen vill att man ska få ett jobb som au pair. Men allt är nästan klart. Det ända jag behöver är en kort video på mig, stå och prata framför en kamera i ett rum helt ensam känns lite konstigt, har gjort det typ fem gånger men det blir aldrig bra. Men tänkte att i morgon ska jag sova lite längre och så jag kan vara riktig Sandrig (med andra ord sprallig) och filma en bra video på mig. (håll tummarna)
Sen så är det hälsoundersökning förstås men den är nästa fredag så när den är klar är alla referencer som måste fyllas i klara. Sen har jag ett brev till min host family som snart är klart, men det är så svårt att skriva man vill att det ska se riktigt proffsigt ut samtidigt som man vill att ens personlighet ska komma fram. Det är inte lätt i ett brev kan jag sägaspeciellt när det är på engelska.
Men snart är det klart!
Det är lite stressigt just nu med skola, alla politiska uppdrag samt vänner, studentliv och au pair ansökan, men det komme vara skönt när allt är klart.
Så min sommar kommer se ut så här:
10 juni student! 12 juni bal, sen jobb och sen efter det någon gång i juli, augusti så reser jag förhoppningsvis till USA för ett år med äventyr!
Sommaren 2011 kommer jag nog inte glömma i första taget.
Hoppas att ni också får en oförglömlig sommar!
Kramar
Sandra
Tiden Efterlyses!
April är den månaden som brukar rusa förb, man har inte tid att fokusera på hur mycket klockan är eftersom man stressar runt i hopp om att få allt klart till sista maj. Tiden bara försvinner, sekunderna, minuterna, timmarna, dagarna, veckorna och månaderna är bara putsveck. Man vill efterlysa tiden, i hopp om att få tillbaka den, men kommer tiden tillbaka. Svar Nej, den är förlorad för gott. Så vad gör man som en 18 årig tjej med en läxhög som käns som en meter och man vill samtidigt ha ett socialt liv med politiken, studentfesterna, de långa fika pauserna och skratt? Jo, det ska jag berätta! Man stressar som jag vet inte vad, man prioriterar och försöker att hinna med så mycket som möjligt. Är detta lätt kan man då fråga? Det är det inte! Men vill man, så vill man!
Jag känner så här, jag stressar svar Ja. Är det bra, svar Nej. Men jag vill ju ta vara på livet som student det är ju det bästa året. Det är i alla fall något som jag kan lova studentåret är ett år som du aldrig kommer att glömma. De två första åren på gymnasiet i Nyköping är inte det bästa men det sista, det sista året rockar! Om man bortser från plugget dvs.
I sommar så är det tid för mig att lämna lilla landet lagom och resa till "the land of the dreams" och jag kan inte se i fram i mot det mer än vad jag gör. I slutet av april kommer jag få det slutliga beskedet och då kommer jag få veta mer om min framtid. Kan det vara mer spännande? Svar, det tror jag tamefan inte!
Det här säger precis hur jag känner:
Ja det är april
och verkligheten börjar slå till
om två månader är det en epok som är slut
men då börjar en ny epok med ett stort lycko tjut
Kramar
Sandra
Ny approach
Nu har det börjat slå mig. Jag ska faktiskt åka till USA. Igår så la jag upp alla refrecns utom två, medical och en character men den ska jag få av Aurora i morgon. Och jag får nog ta och ringa till vårdcentralen och se om de kan dskynfa på och ge mig en tid snart för hälsoundersökningen.
Jag har i alla fall bestämt mig att åka! För bara två månader sedan var det fortförande min dröm, men nu är ansöknings processen i full gång. Och det känns riktigt bra. Som tur är så kommer jag ha stöd från Sara i Spanien eftersom även hon ska åka som au pair fast då inte till USA, hon kommer ha det lite närmre hem. Men vi kan i alla fall sitta över skape och stötta varandra, för det kommer inte vara lätt att bo ensam i ett nytt land i en ny familj. Men det kommer bli spännande och efter ett tag kommer man nog känna sig som hemma.
Det kommer so sagt bli riktigt spännande men även krävande jag kommer nog bryta ihop ett ex antal gånger där på andra sidan atlanten. Men det här kommer vara livsförändrande och det är min dröm. Jag har alltid vetat att jag ska bo utomlands efter studenten, men jag har velatt fram och tillbaka om vad jag ska göra. Om vart jag ska åka. Men USA och au pair har alltid varit en återkommande faktor. Så det här känns väldigt läskigt och spännande men extremt bra.
Jag har nog tänkt och ändra lite fokus på min blogg. Jag kommer självklart diskutera politik eftersom det är en stor del av mitt liv. Men det blir nog mer om mitt liv fram tills studenten. Men även hur det går med ansökningen och hur jag kommer närmre min dröm att jobba som au pair.
Det känns i alla fall bra nu jag har ju hittat min argentur som jag vill åka med. Det blev Skandinaviska Institutet (SI) det känns väldigt bra. Jag var inne på Cultur care au pair (EF) ett tag men det känndes bättre att åka med SI de hade inte så många (knappt några) anmälningar på sig till skillnad från EF eller CC som de även förkortas. Plus att de är lite mindre än CC , vilket kändes lite bättre. De har redan varit hjälpsamma och det som är så bra är att allt är på mina vilkår de kollar in då och då för att se hur de går. De har en bekvämare approach än vad jag uplevde att CC hade. Men det har helt med min egen personlighet att göra.
Det är redan april och målet är att allt ska vara klart i mitten av april men det är hälsoundersökningen som slinkar ner allt.
Men hur som så har jag bestämt mig att göra en lista på allt som är "riktigt svenskt" innan jag åker typ kräftskiva etc och sen ska jag checka allt som jag har gjort. Det är ett måste! Efter det ska jag skriva en lista på allt som är "riktigt amerikanskt" och checka av det när jag är där.
Nu är det dags att plugga lite.
Ha det kram
sandra
